Väl hemkommen slog jag mig ner för att kolla mejlen och invänta tid för lunch när telefonen ringde. Min kära morfar med fru som ville ha kaffe om en timma, ett stopp på sin hemresa mot Göteborg. Såklart, sa jag. Hjälp, tänkte jag. Lite undanstökspanik istället för lugn och stillsam stund och disken kunde inte vänta till efter lunch som jag hade planerat. De hade iallafall med sig mumsigt fikabröd och en väninna som liftade ner. Trevligt och mysigt blev det!
Så nu sitter jag här, med en massa fika i magen men ingen mat. Men, men...det är väl inte hela världen ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar